Bilden är tagen någon vecka innan Leonora somnade in
| Daterat: Onsdagen den 25:e juli 2007 kl 22:14 | |
| |
| |
| |
Det mest fruktansvärda har hänt: vår lilla bebis Leonora har lämnat oss.
Hon somnade in i söndags eftermiddag och vi är helt förstörda sedan dess. Det handlar om sk plötslig spädbarnsdöd som ingen har något svar på varför det händer.
Den mardröm vi genomlever nu önskar jag ingen annan människa. Vår älskade Leonora är borta för alltid och kommer inte tillbaka. Vår lilla bebis som var så efterlängtad och som vi älskade så mycket. Det gör så ont in i be4nmärgen att jag inte har ord att säga vilken smärta som tär oss.
Vårt allra käraste lilla knyte, vår Leonora som var den underbaraste i världen. Jag gråter tårar av blod, men inbget kan återkalla henne hur mycket jag än vill krama henne just nu och säga att jag älskar dig.
Det var som vilken dag som helst. Hon hade vilat på eftermiddagen och skulle bli väckt för att få mat. Sedan skulle vi gå ut och gå med barnvagnen. Men så blev det inte. Hon hade dött i sömnen, antar man, och vi hittade henne, larmade 112 och ambulans kom.
Väl framme vid barnsjukhuset i Göteborg blev vi mottagna av en äldre dam som var väldigt varm i sin utstrålning.- Vi hade inte fattat att Leonora re3dan var död då. Vi blev konfunderade när vi blev invusade i ett rum med uppdukade saftglas.
Efter en stund kom läkaren som fick yttra de fasansfulla orden: Er dotter har avlidit.
Det som spelas upp inom en när man får höra något sådant är ett sådant kaos!
Nu har det gått ett par dagar. Det var i söndags det hände. Söndagen den 22:a juli 2007.
Vi får hjälp från alla möjliga håll och kanter och alla stöttar oss. Vi lagar inte ens vår egen mat.
På något sätt känne4r jag hennes närhet ändå. Det är som om hennes ande svävar ovanför oss och hon vakar över oss. Hon finns nära, men jag kan inte krama henne. Åh, min lilla vackra, söta bebis! Pm du ändå kunde komma tillbaka! |
