hardrockgoddess

2008-09-09
 Åh, en sådan tur vi haft!

Igår gick Matte och jag ner till hyresvärdens kontor i ösregnet. Vi var rätt modfällda där vi gick under den åskande och blixtrande himlen. Vi hade ju fått erbjudande om en tvåa centralt i Stenungsund och sett den i lördags. Men så fick vi ett erbjudande till på en trea med två uteplatser i det område som vi var ute efter från början. Vi tänkte att det nog inte var så stor chans att vi skulle få den ändå. Vi vågade inte hoppas på något.

Vi gick på visning till tvåan i lördags. Det blev mest ett konstaterande att där skulle vi nog inte trivas och att vi ändå skulle få flytta därifrån när det blir dags för barn igen. Vi blev inte så sugna trots att jag fått reda på att vi stod på första plats i kön till den.
Som sagt igår gick vi till hyresvärden. Vi var blöta av regnet och uppgivna. Vi sa att vi sett tvåan men den var för liten och så slank det ur oss att vi ville ha trean fast att vi inte ens sett den. Vi stod där och hängde i receptionen i våra våta kläder.

Helt plötsligt säger uthyrerskan:
"Ni får den".
 "Va"!!?? sa vi och förstod först ingenting.
"Ni får lägenheten", upprepade hon.

Vilken lycka! Vi fick skriva på kontrakt meddetsamma och kontrakt till parkeringsplats. Hela ögonblicket kändes hödtidligt; äntligen var det vår tur! Det lönade sig att ligga på och tjata och vara "besvärlig", dyka upp på besök m.m.

I över ett års tid har vi velat komma bort från denna gudsförgätna lägenhet. Egentligen redan innan vår dotter dog här, så ville vi flytta till ett "bra område", för Leonoras skull. Och sedan hon dött har sorgen ekat mellan väggarna här. Jag fick sådan otur med saker och ting sedan vi flyttat in: jag fick två blodproppar i benen och jag fick diabetes, bla. Vi har känt det som att lägenheten för otur med sig. Till slut blir man ju vidskeplig. Och så fick vi avliva ena katten nu i sommar. 
Nu vill vi komma härifrån så snabbt som möjligt, så helskinnade som vi kan.
Vi har naturligtvis fina minnen härifrån också - det var ju här vi bodde med Leonora. Men då hon lämnade jordelivet här, just i denna lägenhet, förmår vi oss inte att trivas här längre.

Hoppas nu den nya lägenheten, som ligger i ett radhus, är början på en ny lycklig era för oss. Idag fick vi se lägenheten för första gången och vi blev så positivt överraskade. Där är en del som måste målas och tapetseras om, men vi tycker om att fixa, så det ser vi bara fram emot.
Och så är där två uteplatser, en på vardera sida om huset. Jag drömmer om att få plantera lite och göra fint.

Just nu känns det som lyckan ler mot oss - ÄNTLIGEN skall vi få komma till ett nytt hem där vi skall bygga ett nytt tryggt bo.